Nya Älsklingar och annat

Nu är det snart daggs för jobb, ska bara slänga i mig lite mat på en stud då det är klart. Idag har jag kännt mig hurtig då jag har gjort köttbullar i morse som jag sedan har fryst ner för framtida bruk. Jag gillar verkligen inte köpta köttbullar men hemmalagade och helst min mammas köttbullar är gudomliga! Men nu över till annat..
Erika kom hit på en kaffe och sedan for vi på stan för att inhandla lite smink. Jag fyndade dessutom ett par nya Älsklingar till mina fötter, helt underbart bekväma är dom också=)
Låvade mamma att jag skulle lägga upp en bild på dom så här är dom.


 




Det är konstigt hur dagarna blir då man jobbar eftermiddag/kväll, Jag känner mig alltid lite stressad och får sällan gjort någonting alls men idag har jag ändå hunnit med endel så jag ska inte klaga.

Jag har funderat en del på det där med depritioner, nedstämdhet, panikångest osv.. Det är ju faktiskt oroväckande vanligt, det är inte sällan man hör av vänner och bekanta om att de mår dåligt på ett eller annat sätt och det är ju förståss ruskigt synd men varför är det så?!
Många skyller på samhället och all press utifrån men jag tror att den största boven i det hela är vi själv. Jag drar ju självklart inte alla över samma kam för det finns otroligt många anledningar över varför man mår dåligt och jag kan ju bara tala för mig själv. Jag tror ändå att många likt som jag lägger en oerhörd press på oss själva, man vill så mycket mer än vad man årkar och man årkar inte alltid hålla måttet, det är då det brister.
Jag har alltid varit Ronja som är så duktig och det har liksom blivit så att även fast jag egentligen inte haft tid eller ork till en sak ändå pressat mig ännu mer för att klara av och hinna göra det vad det än gäller.
Det är självklart roligt att höra att man är duktig då man har varit det men på något sätt har jag fått allt från bakfoten och laggt ännu mer press på mig själv och inte nog med att det redan är så mycket press från alla andra håll så pressar jag mig själv mest och det är det som har gjort den största skadan hos mig iaf.
Nu försöker jag undvika göra allt till måsten och byta ut det till att jag vill eller skulle vilja.
Jag måste inte alltid allting och det är det jag måste lära mig, och ja jag måste lära mig det för annars går jag in i väggen så småning om. Kanske inte i år eller om 5år men någon gång kommer jag gå in i väggen om jag inte lär mig att inte pressa mig själv på fel sätt. Självklart får man pressa sig själv men till en viss gräns och den gränsen är jag över för länge sedan.
Det blev ett längre in lägg det här än vad jag hade tänkt men det är lite jag måste få ur mig och genom att skriva ner det så får jag också det lite klarare för mig själv.
Nu ska jag ta och vila en stund innan jag ska till jobbet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0