Dag 3; Mina föräldrar
Mamma och pappa skildes 1999 då var jag 11 år efter det så har pappa inte haft så stor del av mitt liv av olika skäl. Bland annat så har jag valt det själv men det är så mycket som har spelat in i det. Han har själv inte heller varit speciellt engagerad då spriten var honnom mer kär.
Mamma min heter Marita och hon är 50 år. Hon är den underbaraste mamman i världen! Hon har stält upp i vått och tårt, hon finns där för mig. Vi har gått igenom mycket tillsammans bäde glada och mindre glada tider, hon är en av mina bästa vänner.
Vi har nog upplevt saker tillsamans som många inte gjort, ingen hitills har jag kunnat prata med med samma förståelse om detta. Hon känner sig inte tillräcklig många gånger har jag förstått men hon ger så mycket mer än vad hon förstår. Hon pratar ofta om att hon inte har kunnat ge oss det hon velat men de saker vi har fått har vi verkligen uppskattat och vi barn har alltid haft den förståelse att vi inte kan få allt vi pekat på. Du har gett oss så mycket!
Pappa heter veijo och är 55 år, han kunde vara riktigt bra när det var bra, tyvärr så har han alkoholproblem så det har styrt honnom och hans humör många gånger.
Jag har väldigt goda minnen från tider av min barndom då vi verkligen var som en tjärnfamilj, vi var lyckliga, vi var på semester, var mycket i vårt stuga osv. Men dessa lyckliga minnen tyngs ner av mörkare minnen som jag inte alls skäms för att prata eller skriva om men jag känner inte för att gå in mer i detalj på det just nu.
Min pappa är min pappa och det kan ingen ändra på, nu har jag valt att ha en vuxen relation till honnom och har kontakt då och då. Vi ringer och och träffas sällan men det är bättre än ingenting.
Mamma min heter Marita och hon är 50 år. Hon är den underbaraste mamman i världen! Hon har stält upp i vått och tårt, hon finns där för mig. Vi har gått igenom mycket tillsammans bäde glada och mindre glada tider, hon är en av mina bästa vänner.
Vi har nog upplevt saker tillsamans som många inte gjort, ingen hitills har jag kunnat prata med med samma förståelse om detta. Hon känner sig inte tillräcklig många gånger har jag förstått men hon ger så mycket mer än vad hon förstår. Hon pratar ofta om att hon inte har kunnat ge oss det hon velat men de saker vi har fått har vi verkligen uppskattat och vi barn har alltid haft den förståelse att vi inte kan få allt vi pekat på. Du har gett oss så mycket!
Pappa heter veijo och är 55 år, han kunde vara riktigt bra när det var bra, tyvärr så har han alkoholproblem så det har styrt honnom och hans humör många gånger.
Jag har väldigt goda minnen från tider av min barndom då vi verkligen var som en tjärnfamilj, vi var lyckliga, vi var på semester, var mycket i vårt stuga osv. Men dessa lyckliga minnen tyngs ner av mörkare minnen som jag inte alls skäms för att prata eller skriva om men jag känner inte för att gå in mer i detalj på det just nu.
Min pappa är min pappa och det kan ingen ändra på, nu har jag valt att ha en vuxen relation till honnom och har kontakt då och då. Vi ringer och och träffas sällan men det är bättre än ingenting.
Kommentarer
Trackback
