Ronja Stina Marita

Skriv lusten har inte riktigt infinnit sig den här helgen men jag tänkte iaf medela att jag lever även fast det inte riktigt känns som det för tillfället. Jag har nämligen dragit på mig världens förskylning som jag nämt här tidigare. Nu är det värre!! Har knappt sovit något under natten för att jag vaknat över att jag inte kunat andas, inte kul alls!
Mina halsmandlar är uppsvälda som tennisbollar och jag låter som grodan boll när jag försöker säga något.
Jag har tyvärr inte kunnat hjälpa till så mycket med mammas flytt men jag har infunnit mig där och när jag inte har haft feber och sovit så har jag packat upp lite glas och koppar som högst.

Ja jag lever åtminstone...