Öppet brev: Lägg ansvaret på förövarna - inte de utsatta!
Öppet brev till Nyamko Sabuni, Jan Björklund och Beatrice Ask
Vilken fråga är det viktigast att landets 60 tjejjourer kämpar för? Det frågade vi de unga besökarna på tjejjourernas portal – Tjejjouren.se – i februari. Följande alternativ vann överlägset med 28 procent av rösterna: Lägg ansvaret på förövarna - inte de utsatta!
Att någon som har blivit utsatt för ett brott eller en kränkande handling inte själv bär ansvar för det som hänt kan verka självklart – och lätt att säga. Men många som fått en obehaglig bild skickad till sig i mobilen, ett ”hora” slängt efter sig i korridoren eller blivit utsatta för en våldtäkt känner skuld och skam. Ofta uppmanas framförallt tjejer att akta sig för att gå hem själva på kvällen, att inte klä sig ”utmanande”, att vara försiktiga med vilka de pratar med på nätet. Skyddsstrategierna är oändliga, och säkert välmenande.
Men vad händer om en tjej är försiktig men råkar illa ut ändå? Eller om hon bestämmer sig för att det inte är värt mödan att vara rädd och begränsa sig – och blir utsatt? Blir hon medbrottsling om hon lägger ut en bild på sig själv på internet som någon annan sprider, eller för att hon litade på sin pojkvän och att han inte skulle utsätta henne för våld?
Enligt Brottsförebyggande rådet lagfördes år 2009 12 697 män för våldsbrott, medan siffran för kvinnor var 1201. Killar och män står med andra ord för omkring 90 procent av våldet i samhället, och bland offren finner vi alla kön. Men medan många unga tjejer har integrerat skyddsstrategier i sin livsstil, tvekar vi inför att prata om våld och ansvar med killar och män.
Det är dags att byta fokus. Vi måste börja prata om den förväntan om våld som finns inbyggd i föreställningar om hur killar är och ska vara, och om det våld som killar utövar och utsätts för. Vi måste våga tro att våld och kränkningar kan förebyggas på riktigt genom att den som slår slutar slå, istället för att den som blir slagen duckar.
Landets tjejjourer och kvinnojourer kommer fortsätta att arbeta med konsekvenserna av mäns och killars våld, och med sviterna av ett ojämställt samhälle. Men vi kommer också att jobba med att förebygga våld genom att träffa unga för att diskutera manlighetsnormer, relationer och ömsesidighet, rättigheter och förändring.
Det är vad de unga tjejer som vi har frågat tycker att vi ska kämpa för. Vi är därför glada för att regeringen har uppdragit åt Ungdomsstyrelsen att bekämpa mäns våld mot kvinnor genom att förebygga unga mäns utsatthet för och användning av våld. Men 13 miljoner kronor fördelat på fyra år räcker inte för att förändra de attityder, värderingar och beteenden som ligger bakom våldet. Vi hoppas därför att regeringen satsar på utbildning och förankring av den kunskap som finns, i både rättssalar, klassrum och på arbetsplatser för att vi ska sluta producera förövare och i längden offer.
De personer som har skrivit under namninsamlingen håller med.
Vänliga hälsningar
Tjejjouren se
Skriv under du också HÄR
Vilken fråga är det viktigast att landets 60 tjejjourer kämpar för? Det frågade vi de unga besökarna på tjejjourernas portal – Tjejjouren.se – i februari. Följande alternativ vann överlägset med 28 procent av rösterna: Lägg ansvaret på förövarna - inte de utsatta!
Att någon som har blivit utsatt för ett brott eller en kränkande handling inte själv bär ansvar för det som hänt kan verka självklart – och lätt att säga. Men många som fått en obehaglig bild skickad till sig i mobilen, ett ”hora” slängt efter sig i korridoren eller blivit utsatta för en våldtäkt känner skuld och skam. Ofta uppmanas framförallt tjejer att akta sig för att gå hem själva på kvällen, att inte klä sig ”utmanande”, att vara försiktiga med vilka de pratar med på nätet. Skyddsstrategierna är oändliga, och säkert välmenande.
Men vad händer om en tjej är försiktig men råkar illa ut ändå? Eller om hon bestämmer sig för att det inte är värt mödan att vara rädd och begränsa sig – och blir utsatt? Blir hon medbrottsling om hon lägger ut en bild på sig själv på internet som någon annan sprider, eller för att hon litade på sin pojkvän och att han inte skulle utsätta henne för våld?
Enligt Brottsförebyggande rådet lagfördes år 2009 12 697 män för våldsbrott, medan siffran för kvinnor var 1201. Killar och män står med andra ord för omkring 90 procent av våldet i samhället, och bland offren finner vi alla kön. Men medan många unga tjejer har integrerat skyddsstrategier i sin livsstil, tvekar vi inför att prata om våld och ansvar med killar och män.
Det är dags att byta fokus. Vi måste börja prata om den förväntan om våld som finns inbyggd i föreställningar om hur killar är och ska vara, och om det våld som killar utövar och utsätts för. Vi måste våga tro att våld och kränkningar kan förebyggas på riktigt genom att den som slår slutar slå, istället för att den som blir slagen duckar.
Landets tjejjourer och kvinnojourer kommer fortsätta att arbeta med konsekvenserna av mäns och killars våld, och med sviterna av ett ojämställt samhälle. Men vi kommer också att jobba med att förebygga våld genom att träffa unga för att diskutera manlighetsnormer, relationer och ömsesidighet, rättigheter och förändring.
Det är vad de unga tjejer som vi har frågat tycker att vi ska kämpa för. Vi är därför glada för att regeringen har uppdragit åt Ungdomsstyrelsen att bekämpa mäns våld mot kvinnor genom att förebygga unga mäns utsatthet för och användning av våld. Men 13 miljoner kronor fördelat på fyra år räcker inte för att förändra de attityder, värderingar och beteenden som ligger bakom våldet. Vi hoppas därför att regeringen satsar på utbildning och förankring av den kunskap som finns, i både rättssalar, klassrum och på arbetsplatser för att vi ska sluta producera förövare och i längden offer.
De personer som har skrivit under namninsamlingen håller med.
Vänliga hälsningar
Tjejjouren se
Skriv under du också HÄR
Kommentarer
Trackback
